Ändringar i bestämmelserna om byggnaders brandsäkerhet, förordning som innehåller krav på energiprestandan för system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, system för platsbaserad elproduktion och självreglerande anordningar samt ändringar i lagen om skyddande av byggnadsarvet trädde i kraft den 1 januari i år.
Miljöministeriet har utfärdat en förordning som innehåller krav på energiprestandan för system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, system för platsbaserad elproduktion och självreglerande anordningar (718/2020). Kraven ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 på nya byggnader, på reparations- och ändringsarbeten samt då användningsändamålet för byggnaden ändras. Förordningen utgör ett led i det nationella genomförandet av en ändring av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Syftet med ändringen av direktivet är att förbättra byggnaders energiprestanda och på så sätt dämpa klimatförändringen.
Självreglerande anordningar
Enligt förordningen ska bland annat de anordningar som installeras för reglering av inomhustemperaturen i byggnader vara självreglerande, och separat reglera temperaturen i varje rum eller i en angiven zon. Som självreglerande anordningar räknas till exempel termostatventiler för radiatorer. Kraven tillämpas på nya byggnader samt i samband med att en värmegenerator eller en värmecentral byts ut eller en ny installeras, förutsatt att installation av självreglerande ventiler är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Vi har haft termostatventiler i radiatorerna redan länge, så i många fall ändrar inget.
Golvvärme och termostat i badrum
Däremot var det flera på fältet som undrade ifall det i fortsättningen bör finnas en termostatventil även i badrummet, i ett vattenburet golvvärmesystem. Svaret är JA. Idag finns det många golvvärmesystem där det inte finns någon termostat i våtutrymmen. I praktiken finns det ett kontinuerligt flöde och man behöver inte ha automatik som t.ex. stänger av pumpen.
Förordningstexten är entydig, §3 säger att den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att självreglerande anordningar installeras i nya byggnader. Dessa ska installeras så att de separat reglerar temperaturen i varje rum. Om kraven på inomhusmiljön i utrymmena i en zon motsvarar varandra eller om rummen i en zon inte är konstruktionsmässigt åtskilda, får självreglerande anordningar installeras så att de reglerar temperaturen i en angiven uppvärmd eller kyld zon av byggnadsenheten. Samma gäller då en byggnads värmegenerator eller värmecentral byts ut eller en ny installeras. Då skall självreglerande anordningar installeras i de utrymmen som den värmegenerator eller värmecentral som byts ut eller installeras ska värma upp. Kravet på självreglerande anordningar tillämpas när det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
Så i fortsättning krävs det en termostat även i badrummet då man bygger nytt och då man installerar eller byter ut t.ex. värmeväxlaren.
Termostater är i praktiken obligatoriska redan idag för elektriska golvvärmesystem. Termostater försvarar sin plats även i vattenburna system under sommaren, då det egentligen inte finns något behov av uppvärmning. Speciellt i energieffektiva byggnader kan golvvärmen bidra till överhettningsproblem sommartid.
System för fastighetsautomation och -styrning
Om det installeras ett system för fastighetsautomation och -styrning eller ett system för platsbaserad elproduktion i byggnaden, ska de uppfylla förordningens krav avseende systemets totala energiprestanda, dimensionering, installation, ibruktagande och kontroll. System för platsbaserad elproduktion är till exempel solpaneler på byggnadens tak eller på tomten. Kraven ska tillämpas på nya byggnader samt på installation, ersättande eller förbättring av system när kraven är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt genomförbara.
I förordningen 718/2020 utfärdas inga detaljerade krav på systemens tekniska egenskaper och det fastställs inte heller några gränsvärden för energiprestandan. Förordningen begränsar inte ibruktagandet av nya tekniska innovationer i byggnaderna och medför inte heller några nya tillståndsförfaranden.
Användningen av system för fastighetsautomation och -styrning samt system för platsbaserad elproduktion ökar. Förordningen är en ny ingång när det gäller att reglera energiprestandan för systemen, eftersom krav nu anges för första gången. Syftet är att säkerställa att byggnadernas installationssystem är energieffektiva och att byggnaderna har gott inomhusklimat.
Byggnaders brandsäkerhet
Vid årsskiftet trädde även ikraft ändringarna som gjorts i miljöministeriets förordning om byggnaders brandsäkerhet.
I fortsättningen kan innerväggytorna i en byggnad i brandklass P2 med högst två våningar lämnas utan skyddsbeklädnad, om väggens material uppfyller den klassificering med avseende på dess reaktion vid brandpåverkan och den minimidensitet som är typisk för trä. Ändringen underlättar projekteringen av stora stockbyggnader eller andra byggnader med väggar av massivt trä och där byggnaden har högst två våningar. Ändringen möjliggör också synliga träytor inne i byggnaderna.
Också de strukturella kraven på träfasader har lindrats i vissa byggnadstyper. I fortsättningen kan man till exempel också beakta övrig brandsäkerhetsteknik då man bedömer brandsäkerheten hos samlingsbyggnader i brandklass P1 med högst två våningar och som är högst 28 meter.
Därtill har kraven på uppdelningen i delar av bottenbjälklag i byggnader lindrats och byggandet av garage har underlättats för byggnader i brandklass P2 med fler än två våningar. Även bland annat bestämmelserna om antalet våningar i småhus och om arrangemang för reservutgångar preciserats för att de ska bli tydligare.
Ändringarna underlättar också växthusodling. Arealbaserad brandteknisk sektionering i stora växthus krävs inte i fortsättningen i sådana växthus som har mycket liten brandbelastning. Ändringen minskar byggkostnaderna och underlättar odlingen, när sektionerande väggar inte skuggar växterna.
Ändringar i lagen om skyddande av byggnadsarvet
Allt fler kan föreslå att en byggnad ska skyddas, och grannarna hörs i allt större utsträckning när skyddsbesluten fattas framöver. Miljöministeriet fastställer inte längre beslut om skyddande av byggnader. Skyddsbeslut som fattats av närings-, trafik- och miljöcentralen träder i kraft som sådana, såvida inga ändringar söks. Ändring söks inte genom besvär hos ministeriet, utan besvären anförs hos den regionala förvaltningsdomstolen. De fastställelseärenden och besvärsärenden som redan har inletts vid miljöministeriet slutbehandlas dock vid ministeriet.
En byggnad kan föreslås bli skyddad hos NTM-centralen av byggnadens ägare, en statlig myndighet, ett landskapsförbund, ett museum med regionalt ansvar eller den kommun inom vars område byggnaden är belägen. Förslag kan också läggas fram av till exempel en by- eller stadsdelsförening eller ett museum med riksansvar.
Efter lagändringen kan ägaren eller innehavaren av skyddsobjektet ansöka om tillstånd att avvika från det gällande skyddsbeslutet hos NTM-centralen. Tillståndet kan beviljas om det finns en särskilt tungt vägande grund som främjar användningen eller vården av byggnadsarvet. Ändring i ett beslut om undantag får också sökas genom besvär hos den regionala förvaltningsdomstolen. Museiverket är fortfarande en riksomfattande expert som ger råd och utlåtanden vid renovering av skyddade byggnader.
Samtidigt reviderades definitionen av byggnadsskyddsbrott i 48 kap. 6 § i strafflagen så att den omfattar gärningar som strider mot undantagslov och andra bestämmelser om skydd. NTM-centralerna och Museiverket övervakar att lagen om skyddande av byggnadsarvet följs. NTM-centralen är skyldig att göra en anmälan till polisen om gärningar som strider mot lagen om skyddande av byggnadsarvet, och centralen ska också ges tillfälle att bli hörd vid behandlingen av brottsmisstankar.
För närvarande finns det i hela landet 331 skyddsbeslut enligt lagen om skyddande av byggnadsarvet. Ett beslut kan omfatta flera byggnader, så det finns sammanlagt över tusen skyddade byggnader. Lagen används som en skyddsmetod huvudsakligen utanför detaljplaneområden och då man utöver byggnadens exteriör även skyddar värdefulla interiörer.