Bygglagen och dess ändringar träder i kraft vid årsskiftet

Bygglagen och det så kallade korrigeringspaket till bygglagen, det vill säga ändringarna i bygglagen enligt Petteri Orpos regeringsprogram, träder i kraft den 1 januari 2025.

Riksdagen godkände bygglagen redan under Marins regeringsperiod, men Petteri Orpos regering ville göra ändringar i bygglagen som minskar den administrativa bördan och byråkratin samt klargör överklaganderätten och effektiviserar behandlingen av bygglovsansökningar genom en ny behandlingstidsgaranti. Tanken är att bygglagen skall bekämpa klimatförändring, främja cirkulär ekonomi, effektivisera byggandet och stöda digitaliseringen av den byggda miljön.

Tidsfrist för behandling av bygglovsansökan

Bygglovsansökan måste behandlas inom tre månader. Bygglovsansökan för ett byggprojekt som är exceptionellt och särskilt krävande i sin planeringsuppgift samt ansökan om placeringslov för ren övergång måste dock avgöras inom sex månader.

Nytt verktyg: Placeringslov för ren övergång

Lagstiftningen innehåller ett nytt placeringslov för ren övergång för industrin. Placeringslovet för ren övergång påskyndar placeringen av investeringar i ren energi i Finland.

Placeringslovet är en del av bygglovet som beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Tillståndsprocessen och byggandet av industriella projekt som uppfyller kriterierna underlättas när deras placering kan beslutas utan planläggning. Industriella projekt för ren övergång kan i framtiden byggas med placeringslov för ren övergång utan detaljplan eller generalplan, om den som inleder byggprojektet så önskar. Projektens miljöpåverkan måste bedömas på vanligt sätt och principen ”ingen betydande skada” (DNSH) måste uppfyllas.

Ett industriellt projekt för ren övergång kan till exempel vara en anläggning som producerar förnybar energi, ett industriellt projekt för elektrifiering, produktion och användning av väte, koldioxidinfångning, användning och lagring samt en batterifabrik. Det centrala är att projektet inte producerar eller använder fossila bränslen.

Vind- och solkraftsprojekt omfattas dock inte av tillståndet eftersom deras detaljplaner ingår i markanvändningslagen.

Lagen har också utökats med möjligheten att bevilja bygglov innan tomtindelningen och tomtavstyckningen har upprättats, vilket tidigare var möjligt enligt försökslagen.

Ändringar i beräkningen av koldioxidavtryck, klimatutredning till slutsynen

Bygglagen styr mot koldioxidsnålt byggande. Man skall beakta de klimatolägenheter och -fördelar som uppstår under byggnadens hela livscykel. Korrigeringspaketet ändrade den kommande bygglagen så att koldioxidavtrycket för byggnaden inte behöver beräknas för småhus, byggnader som genomgår en omfattande renovering eller vid tillbyggnad. Koldioxidavtrycket beräknas till exempel för flerbostadshus och lokalfastigheter.

Att byggnadens koldioxidavtryck understiger gränsvärdet visas med en klimatutredning som görs först till slutsynen. Vid fastställandet av gränsvärdet kan hänsyn tas till sådana särskilda omständigheter som gör det särskilt svårt att underskrida gränsvärdet, till exempel på grund av byggnadens egenskaper eller läge.

Materialspecifikation ersätts med byggproduktförteckning

Materialspecifikationen ersätts med en förteckning över byggprodukter på huvudritningsnivå. Den börda som uppstår vid upprättandet av förteckningen har minskats genom begränsningar i innehållet samt genom minskningar i tillämpningsområdet för klimatutredningen. Byggproduktförteckningen presenteras vid ansökan om bygglov om en klimatutredning krävs för byggnaden och den uppdateras för slutsynen med avseende på centrala förändringar under byggtiden.

Lättare krav på bilagor till bygglovsansökan

Det räcker med planer på huvudritningsnivå för bygglovsansökan, en planmodell på huvudritningsnivå eller uppgifter i maskinläsbart format samt en utredning om att sökanden har byggplatsen i sin besittning. Andra bilagor behöver endast lämnas in om byggnadstillsynen med fog begär dem.

Förutsättningarna för beviljande av rivningslov tydligare

Rivning av en byggnad som skyddas av detaljplan och som ägts av kommunen eller ett kommunägt bolag i minst tio år underlättas i situationer där byggnaden är i så dåligt skick att den inte längre kan användas. Det kan till exempel handla om rivning av en gammal, förfallen skolbyggnad.

Huvudsakliga aktörens ansvar för genomförandet upphävt, förtydliganden av besvärsrätt

Bördan som regleringen av hållbart byggande medför för de olika parterna i byggandet minskas och tillståndsförfarandet effektiviseras. Den huvudsakliga aktörens ansvar för genomförandet som fastställdes av den tidigare regeringen träder inte i alls kraft. Ansvaret för den som påbörjar projektet förblir alltså oförändrat.

Museimyndigheternas besvärsrätt begränsas till objekt av nationell eller regional betydelse, men besvärsrätten förblir fortfarande bredare än i den nuvarande markanvändnings- och bygglagen.

Den tidigare regeringen ändrade närings-, trafik- och miljöcentralens (NMT-centralens) besvärsrätt. Korrigeringspaketet återställer besvärsrätten till motsvarande nivå som den varit i markanvändnings- och bygglagen. Besvärsrätten i fråga om tillstånd för miljöåtgärder begränsas i situationer där en lagakraftvunnen detalj- eller generalplan genomförs.